Category: Privacy


Datalagringsdirektivet

Datalagringsdirektivet innebär att data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, MMS, e-postmeddelanden och internetuppkopplingar kommer att registreras. Vidare kommer mobiltelefoners positioner att lagras vid varje samtal, vilket gör att vi alla får en personlig spårsändare.

Thomas Bodström (s), tidigare justitieminister, var starkt pådrivande för datalagringsdirektivet på EU-nivå 2005. Ett argument han använt är att han hellre vill se trafikdatalagringen reglerad än ”oreglerad”. Det tycker jag inte är ett problem eftersom de flesta bredbandsleverantörer raderar informationen inom någon vecka, att jämföra med minimikravet på 6 månader i direktivet. Dessutom är datalagring redan reglerat i lagen i min mening. Bredbandsoperatörer får inte behålla uppgifterna längre än de behöver för att korrekt fakturera kunderna. Vidare känner jag igen Bodströms argumentation från FRA-debatten, där den var lika felaktig.

Tyskland har haft direktivet implementerat ett tag, men i vår har den tyska författningsdomstolen rivit upp lagen med följande motivering:

The court is of the opinion that data retention violates the fundamental right to privacy. It is not necessary in a democratic society. The individual does not provoke the interference but can be intimidated by the risks of abuse and the feeling of being under surveillance […] The directive [on data retention] does not respect the principle of proportionality guaranteed in Article 8 ECHR, which is why it is invalid

Även DN har skrivit om detta. De har alltså slagit fast att datalagringsdirektivet bryter mot Europakonventionen om Mänskliga Rättigheter Artikel 8, som är en del av svenska grundlagen. Rumäniens författningsdomstol har nått samma slutsats. Den här avhandlingen instämmer om direktivets inkompatibilitet med Europakonventionen.

Det är även anmärkningsvärt att direktivet orsakade självcensur (människor som vet att de kan vara övervakade beter sig annorlunda än människor som inte är övervakade) under sin implementation i Tyskland. Tyskar drog sig från att kommunicera med läkare, psykologer eller annat känsligt via telefon/e-post p.g.a. rädsla för direktivet. Jag tycker det är dumt att folk ska behöva riskera hälsofara på grund av rädsla för statlig registrering.

En av de kanske största argumenten emot datalagringsdirektivet, är urholkningen av den tredje statsmakten. Meddelarskyddet, den grundlagstadgade rätten att anonymt upplysa media, riskeras att undermineras av datalagringsdirektivets extensiva registrering av vem som ringt/smsat/mailat vem och när. Visst har vi också ett förbud i grundlagen mot att efterforska källor, men det har tidigare brutits mot och kommer att hända igen. När det finns ett komplett register tillgängligt blir frestelsen enorm, och dessutom läcker alla databaser genom antingen tjänstemän, buggar eller angrepp utifrån. Det är bara en tidsfråga. Efterforskning av källor är dessutom bara en av flera ändamålsglidningar som kan uppstå av ett register som datalagringen innebär. Ett av många skräckscenarion vore om arbetsgivare börjar få kolla upp om den arbetssökande har olämpliga kontakter, men det slipper vi förhoppningsvis se på ett bra tag.

Det är oerhört viktigt att vem som helst vågar tipsa journalister om missförhållanden i samhället utan risk att avslöjas, och jag frågar mig vart samhället är på väg när vi begränsar den viktiga hörnstenen i en modern västerländsk demokrati. Är det lämpligt att börja tumma på demokratin för att vi är rädda för terrorister? Till råge på allt utan bevis om att det ger en brottsbekämpande effekt (mer om det nedan).

Sedan har vi aspekten att motiverade, organiserade brottslingar har bättre teknisk kompetens än medelsvensson. Brottslingar och terrorister, som direktivet är ämnat att hindra, kommer att hitta sätt att kringgå registreringen åtminstone delvis. Redan idag finns det teknologi för att gömma sig väl på internet (se tillexempel darknetet i2p), och lagstiftning som datalagringen tvingar kraftigt på både utvecklingen och brukandet av dessa. Terrorister och andra allvarliga brottslingar kommer att vara blixtsnabba på att gömma sig i darknets. Risken finns alltså att datalagringsdirektivet i slutändan har motsatt resultat.

Lägg sedan till att en statistisk utvärdering utförd av EU-kommisionen visar att datalagringen varken leder till mindre brottslighet eller högre uppklarningsgrad. Vidare kan direktivet komma att göras om på grund av att det misslyckats med flera av målen, enligt norska rättsexperter Aftenposten talat med:

– Detta kommer troligtvis att innebära att det görs ändringar i direktivet, säger Finn Arnesen, professor och expert på EU-rätt vid Senter för europarett

Är det lämpligt att implementera direktivet i Sverige när dess verkan och framtid är oviss?

Datalagringsdirektivet är också väldigt dyrt att införa. I vissa länder har staten betalat för det, i andra har räkningen hamnat i internet- och teleoperatörernas knän. Kostnaden har många svenska företag vänt sig kraftigt emot, för det är frågan om kostnader i miljardklassen samt ett rättsövergrepp mot deras kunder. I slutändan är det förstås kunderna eller skattebetalarna som får betala. Med tanke på att det inte är bevisat att massregistreringen har haft någon positiv effekt alls på brottsbekämpningen i andra länder kan man inte ens försöka kalla det kostnadseffektivt.

Hur ser då möjligheterna ut för Sverige att slippa datalagringsdirektivet? Då det är ett EU-direktiv är vi ju delvis skyldiga att implementera det, men vi kan faktiskt vägra också. Vi skippar helt enkelt att fatta beslut om att införa det. För att nämna ett exempel är vi minst lika avtalsbundna att införa euron som valuta, men det var inte svårare än att säga nej och strunta i att införa det. Det underlättar ju också att det finns goda grunder på att direktivet bryter mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Framför allt handlar det om politisk vilja. Sverige bestämmer (än så länge) över Sverige. Tro inte på politiker om de säger att vi måste införa direktivet.

Alliansen (undantaget Centerpartiet som uttryckt skepsis) vill införa direktivet, men inte förrän efter valet då en implementering nu vore närmast ett politiskt självmord. Socialdemokraterna är lika ivriga, men Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nu nej, trots en tidigare överenskommelse med (s) om ett svenskt införande. Det är helt klart lovande att (mp), (v) och (c) på ett hörn säger nej till datalagringen, men det finns en oro över hur mycket löftet är värt när de sitter i förhandlingar om ministerposter. Vi vet vad de tycker, men inte vad som prioriteras.

Piratpartiet förefaller det enda parti man fullkomligt kan lita på inte kommer att förhandla bort datalagringsmotståndet. Piratpartiet brukar kritiseras över att vara ett ”enfrågeparti” eller ”fokusparti”, men det har faktiskt fördelen att man får veta inte bara vad partiet tycker utan även vad partiet prioriterar.


Från och med den första december 2009 är Sverige en övervakad nation – det är då som FRA får tillgång till en stor del av vår Internet- och mobiltrafik.

Detta kommer att få ett antal konsekvenser. De mest påtagliga är att flera grundläggande rättigheter i praktiken kommer att sättas ur spel. En självklarhet som brevhemligheten kommer efter den första december 2009 inte att existera på Internet. Även andra grundlagsskyddade rättigheter som källskyddet är starkt hotat. Många organisationer har skarpt protesterat mot FRA-lagen, däribland Journalistförbundet och Advokatsamfundet. En majoritet av det svenska folket är emot FRAs avlyssning.

Flera juridiska experter uttrycker sig dessutom mycket tveksamt till om FRA-lagen är förenlig med Europakonventionen, dvs. den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna. Sverige har förbundit sig att följa den konventionen och rimligtvis bör lagen alltså prövas i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Telia ansvarar idag för en majoritet av den trafik som FRA kommer att vilja avlyssna. Därför uppmanar vi Telia: ta FRA-lagen till domstol.

Detta är ett öppet och gemensamt blogginlägg – kopiera, förbättra och publicera på din blogg.

http://bloggar.se/om/telia http://bloggar.se/om/fra http://bloggar.se/om/politik http://bloggar.se/om/samhälle

Riding out the storm.

I just had to copy-paste this. Awesome blog-entry (original) @ The Pirate Bay (in these sad times):

Riding out the storm

We have, ourselves, full confidence that if all do their duty, if nothing is neglected, and if the best arrangements are made, as they are being made, we shall prove ourselves once more able to defend our Internets, to ride out the storm of war, and to outlive the menace of tyranny, if necessary for years, if necessary alone.

Even though large parts of Internets and many old and famous trackers have fallen or may fall into the grip of the Ifpi and all the odious apparatus of MPAA rule, we shall not flag or fail. We shall go on to the end, we shall fight in France, we shall fight on the ef-nets and darknets, we shall fight with growing confidence and growing strength in the air, we shall defend our Internets, whatever the cost may be, we shall fight on the beaches, we shall fight on the baywords.org, we shall fight on the /. and on the digg, we shall fight in the courts; we shall never surrender, and if, which I do not for a moment believe, the Internets or a large part of it were subjugated and starving, then our Empire beyond the seas, armed and guarded by the Anon Fleet, would carry on the struggle, until, in Cerf’s good time, the New World, with all its power and might, steps forth to the rescue and the liberation of the old.

Signed;

The Pirate Bay Crew – Always when needed.

If you don’t know what this is about, take a look here.

While I’m at it, I will take the chance to express my disgust at this recent court ruling in Sweden that forced TPB’s ISPs ISP to block access to TPB (it’s back up again though, through another route). Much is at stake here.

”Okay, fine, it’s back up again anyway” – So? For how long? TPB isn’t the only target here. The problem is that this essentially makes the mailman responsible for the contents of mail, and opens up for pretty much any attack on infrastructure and censorship in general. I can’t really believe this is happening, but it is. It is time to raise our fists and put our feet down. Raise awareness!

Mere Conduit! Don’t shoot the mailman!

Regeringsrätten fastslår idag att det enligt personuppgiftslagen inte är tillåtet att registerara IP-adresser, eftersom dessa kan härledas till en fysisk person.

Det är inte tillåtet att registrera IP-nummer. Det står klart sedan regeringsrätten inte ger Antipiratbyrån prövningstillstånd i frågan. Domen innebär att Ipred-lagen nu i princip blir tandlös.

[…]

Antipiratbyrån hade överklagat Datainspektionens beslut men får nu inget prövningstillstånd av regeringsrätten. Antipiratbyrån måste därmed sluta att samla in och registrera IP-nummer. Något som är en förutsättning för att den omstridda Ipredlagen ska kunna fungera.

Tack Datainspektionen! Nu får vi hoppas att APB inte får ett undantag från PUL.

Uppdatering: DN har nu fyllt på artikeln med mer information.

Uppdatering2: Tidningarna (och jag) som påstår att IPRED är satt ur spel har fel, undataget från PUL finns redan. Damn!

Uppdatering3: DN har nu gjort en kovändning, och uppdaterat artikeln igen.

Uppdatering4: VA?! Nu märker jag att DN uppdaterat artikeln ÄNNU EN GÅNG, och pajat länken till de två tidigare versionerna som jag länkat till ovan. Lägg till ett par småändringar på varje version också. Här är iaf den nuvarande länken, vi får se hur länge den håller. 😉 Tack till lumley för denna uppdatering.

Informationspolitik.

Underskatta inte piraternas kraft i valet 2010, möts man av på Newsmill just nu. Vackert.

Piratpartiet är inget tillfälligt hopskramlat protestparti som junilistan eller ny demokrati. Piraterna bygger sina framgångar på en bestående samhälls- och värderingsförändring.

Helt rätt. Jag skulle vilja säga att vi kommer med en helt ny politisk dimension — Informationspolitik — späckad med en positiv och lovande vision. En vision om ett fritt kultur- och kunskapsflöde, och en för medborgarna granskbar — transparent/öppen — makt.

Missa inte det Anders Wengelin skriver om informationspolitik! Han är en väldigt trevlig prick som var en av våra fantastiska mötesordföranden under Ung Pirats förbundskongress.

Valdagen.

Imorgon står mycket på spel. Imorgon är det val till Europaparlamentet. Imorgon avgörs Piratpartiets framtid till stor del.

Det ser tämligen ljust ut, men låt oss inte ropa hej innan vi är över bäcken och snubbla på mållinjen. Rösta PIRAT allesammans! Framtiden som skänker mig en livsglädje hänger på det. Vill vi ge våra barn en utopi, eller en dystopi?

Visst, det är möjligen att ta i att Piratpartiet kommer att göra en sådan stor skillnad, men det är nu det avgörs om framtidens informationspolitik kommer att vara blomstrande och konstruktiv — där alla människor har tillgång och rättighet till människans samlade kunskap och kultur, och där makten är öppen och genomskinlig — eller om det fortsätter på  den inslagna vägen mot censur, övervakning och rättshaveri i kampen mot terroristerna (det kryllar verkligen av dem överallt, tydligen?) och kultur- och kunskapsutbytarna (och dem finns det faktiskt gott om!), även kända som fildelare och pirater.

Progress is not possible without deviation from the norm. -FZ

Surveillance

Lissabonfördraget.

Jag upptäckte först ikväll att riksdagen är på väg att ratificera lissabonfördraget. Förmodligen är det väl jag som är allmänt efter, men om media uppmärksammat detta i en – enligt mig – rimlig mängd är jag övertygad att jag märkt det betydligt tidigare.

Det måste erkännas att jag inte är lika insatt som jag skulle vilja, så inga visa ord från mitt håll denna gång.

Men HAX påpekar:

Enligt 10 kapitlet, 5 §, första stycket i regeringsformen strider en ratificering av Lissabonfördraget mot grundlagen. Riksdagen kan enligt denna inte överlåta beslutanderätt som rör principerna för statsskicket.

Men det tänker riksdagen göra. Ändå.

En kommentar påstår följande:

Precis samma sak gjorde man vid EU-inträdet, man ändrade grundlagen (RF 10:15 ?) med ett enda riksdagsbeslut trots att de inte har befogenhet att göra det. Så hela EU-medlemskapet är ogiltigt. Problemet är ju bara att alla myndigheter, domstolar mm följer staten eftersom de inte är självständiga, och eftersom vi inte har någon författningsdomstol så togs frågan aldrig upp.

Är detta sant? Då var jag inte mer än 4 år, och hade annat för mig! En halvslö googling gav inget svar, men jag tvivlar på att det var standard för tidningar att ha en webbupplaga 1995!

Now, my friends, let us pray this hope will be enough to freeze it for a year or so. Edit: It wasn’t.

StoppaIPRED.nu

Piratjägarlagen är på väg, och den kommer att klubbas igenom om vi inte agerar innan propositionen läggs fram i riksdagen. Tar den sig in i riksdagen blir en prestigefråga som FRA.

Lagen kommer att ge skivbolagen polisbefogenheter, och  man inser snabbt att det är en väldigt dålig idé om man tittar på hur det blivit i de länder där det här redan införts, Danmark och USA till exempel.

Läs på och agera!

A database of who contacts who (and when, where and how) is obviously far from enough, it seems. Now The Government demands the actual Content of the communication. In the name of Security, of course!

http://www.antipope.org/charlie/blog-static/2008/10/the_sound_of_erich_honnecker_w.html

To quote Cory Doctorow:

My grandparents escaped the Soviet Union to get away from state prying. Now it looks like I’ll be leaving the UK for the same reason

I wonder if there’ll be any refuge at all in another twenty years or so.